kära dagbok....

Att vissa saker tar slut det är jag ju fullt medveten om.
Men att vänskap tar slut så abrubt, ha jag inte varit med om.
För mig känns det iaf så och jag har äntligen kommit till
insikt om att det fins ju ingen som helst anledning att låta vissa
människor såra mig om o om igen.
Någongång får det liksom vara nog.... och denna någongång var i söndags.


tråkigt?..... jovisst, men vad gör man?